A

Abaca, namn på en fiber, varav man gör manilatåg. Snl20. Filippinska namnet på manilla, en tågvirkesfiber från Filippinerna. Fftt.

Agavehampa detsamma som sisalfiber. Fftt.

Akterjärn repslagarterm, en kraftig vridbar järnkrok vid vilken dukterna fastsättes då en tross skall slås. Fftt.

Ankartåg förr grova kablar av tjärad hampa, brukade av alla fartyg i stället för ankarkätting, nu trossar av kokos eller manilla, nyttjade för samma ändamål i mindre båtar. Fftt.

Animaliskt fett, talg och klövolja, smält ur avfall från slakterier. Används som smörjmedel. Snl20.

Arbetsbelastning den vikt varmed ett tåg med säkerhet kan belastas kontinuerligt. Fftt.

Avslitningslängd den längd av ett garn eller tåg, som teoretiskt sett kan upphängas intill dess det brister av sin egen tyngd. Fftt.

B

Balans repslagarterm, ett tåg sägs ha balans då det varken har benägenhet att sno upp sig eller kinka. Fftt.

Beck, kokt tjära med tillsats av harts, används för att stryka i nåten (mellan plankgångarna och skarvarna) på ett träfartyg, sedan man slagit in drev i dem. Snl20.

Beckbyxa, benämning på skansgast. Snl20.

Beckgryta, gryta för beckkokning. Snl20.

Beckmopp, en kort käpp med en drevsudd fastsatt i ena änden.
Används att smörja rinnande beck i nåten. Snl20.

Beckskopa, en trehörnig skopa, varur man häller beck i däcksnåt. Snl20.

Blånor – Korta fibrer, utrensade ur ”tågan” vid skäktning (skäktblånor) (ty. Schwungwerg, Kolbenwerg, Hede) eller häckling (häckelblånor)(ty. Kernwerg, Bärtelwerg etc). Rr91

Borta-flagga En fyrkantig blå flagga hissad under styrbords vantspridare på en yacht för att tillkännage att ägaren inte är ombord eller har gäster och ej önskar besök. Under mörker ersätts b. ofta  med en blå lanterna. Ssl55

Bråkning –  Lin- eller hampa- stjälkarnas veddel brytes sönder vid passage mellan räfflade valsar. I äldre tider klubbades stjälkarna i samma syfte. Rr91

Buldan  (Sack cloth) Grov och tät vävnad av linne, hampa eller jute som användes till segel, säckar, grova arbetskläder, handskar mm. Ssl55

Bändsel sjömansmässig ombindning som sammanhåller och förenar två tåg med varandra. Beroende av användningen kan en bändsel läggas med garn, smäckra linor eller tvinnad galvaniserad järntråd, bändselwire. Fftt.

Bändsellina på sjön smäcker lina av tjärad, väl häcklad hampa som användes för läggande av starkare bändslar. Bändsellina är alltid treslagen och benämnes efter det antal garn den innehåller (6-garns, 9-garns eller 12-garns lina). Ofta betecknas bändsellina bindlina i t.ex. presenningar och är då av lägre kvalitet. Fftt.

Bänkmattgarn bindgarn, ofta skördegarn, som användes av trädgårdsmästare för bindning av vassmattor till täckning av drivbänkar. Fftt.

Bänsel (Seizing)  Permanent gjord surrning för att hålla ihop två  intill varandra liggande trossar. Ssl55

Bänsel, bändsel eller bäntsel, en medelst slag (varv) om tvenne tåg eller olika delar av samma tåg hårt åtdragen, smäcker lina. Man bändslar eller lägger på en bäntsel. De olika bändslarna benämnas: enkel bändsel, dubbel bändsel, kryssbändsel, vantbändsel, tusenbensbändsel, nockbändsel och knivbändsel.
Den enkla bändseln består av 7-8 slag och pålägges sålunda: Först splitsar man ett öga i ena ändan av bändseln, varvid man sticker in kardelerna ett par gånger  utan att taga ut några garn. Man lägger därefter bändseln så, att tampen trädes igenom ögat från vänster till höger och sedan tillbaka till vänster samt drejas till med märlspik. Slagen läggas därefter tätt intill varandra och halas till med märlspiken, varefter tampen trädes tillbaka under alla parterna och beknipes. Skall bändseln läggas dubbel, träder man tampen av den enkla bändseln under alla parterna och genom ögat, varefter de dubbla slagen läggas i tirarna mellan parterna, på den enkla dock ej så hårt, att de tränga in emellan dem.
Tampen kan antingen stickas in under parterna och beläggas med en knop eller  kan man kryssa bändseln med ett par slag och beknipa tampen mellan dessa, så att fastsättningen bildar formen av en revknop.
Kryssbändseln brukar man lägga på vant, då dessa lades i kryss över en jungfru. Den bestod av en ny smäcker kardel ur tjärat tågvirke och den lades, ej för hårt, runt den omkring jungfrun bända tampen, ungefär som en tagling men dubbel med tamparna instuckna åt varsitt håll. Då man böjde upp tampen av vantet stramades kryssbändseln åt och blev fast. Om tampen ovanför lades därefter en à två dubbelbändslar och eventuellt en enkel bändsel högre upp. Om vanttampen var klädd med mössa av mässing så såg det så mycket prydligare ut.
Vantbändslar kallades med gemensamt namn sådana bändslar. Snl20.

Bänsellina, lina, som används till bänslar Snl20.

C

Coil ring, rulle eller tross, benämning på hoprullat tågvirke. Sjömän använder ofta den norska och västsvenska motsvarigheten »kveil» eller »kvajl». Fftt.

Coir av kayar = kokosnötfiber, även tågvirke av sådana fibrer. Fftt.

Coir, kokosnötfiber, varav göras kvastar och tågvirke. Snl20.

D

Draghållfasthet är den högsta belastning ett garn eller ett tåg kan utsättas för vid långsamt stegrad belastning utan att brista.    wr

Drejare, ½ meter lång träspak, tjockare på mitten och spetsig i ändarna, användes till utförandet av diverse sjömansarbeten, såsom att lägga på nockbändslar (göra fast övre hörnet av ett råsegel till rån med ett tåg).

Drev – (eng. oacum = offcombing) Repat tågvirke e.d. använt för att täta (dikta), (eng. caulk, hol. Kalfatra) springor i skrov eller hus.
Drev i våta utrymmen vanligen tjärat. Rr91

Drev tjärade eller otjärade hampblånor, rester vid repslageri, även gammalt upprepat tågvirke av tjärad hampa. Drev användes inom skeppsbyggeriet för tätning av trädäck o. dyl. Fftt.

Driva
1) Att med drev täta ett trädäck eller träfartyg. 
2) Repslagarterm för sättet att tvinna ihop garnen till dukter vid tillverkning av tågvirke. Repslagaren spinner garn och driver ut dukter. Fftt.

Dubbeltvinnat säges ett garn vara när det består av två eller flera var för sig tvinnade garn. Dubbeltvinningen sker vanligen åt motsatt håll mot den första tvinningen. Fftt.

Dukt (Strand) Äldre benämning på del varav en tross består. Numera vanligen kallad kardel. Ssl55

Dukt de delar varav en tross är sammansatt. En dukt bildas av hopdrivna kabelgarn, tre eller fyra dukter bildar en tross. Fftt.

Dotkop (heart, bull’s eye), tillplattat, runt eller ovalt träblock med ett genomgående hål för taljerep eller löpare och med en ränna, kip, runt kanten för stropp. D. användes i segelfartyg i stället för jungfrur  vid ansättning men även i stället för mindre block samt för att leda tågvirke.  Ssl55.

E

Efterrund repslagar term, den ytterligare tvinning, som ges åt trossar efter slagningen för att de skall få en lämplig och väl avvägd balans. Fftt.

Espartogräs, blad av esparto eller sylgräset, varav göres tågvirke. Snl20.

Espartogräs textilväxt från Medelhavsområdet. Har grova bastliknande fibrer, som brukas till tågvirke, bastmattor och liknande. Espartogräs var känt i Sydeuropa redan under antiken och användes till tågvirke före hampan. Ffft.

F

Famn, gammalt längdmått, 6 fot lika med 1,7814 mtr. Användes ännu på sjön som mått för ankarkätting och kablar samt vid lodning. Snl20.

Faxis (fox) Korta längder tvåtvinnat garn som förr spunnos av gamla kabelgarn för
att användas ombord vid varjehanda sjömansarbeten.
Vid tillverkningen användes en enkel liten maskin kallad faxis vojt. Ssl55 

Faxis vojt, liten enkel maskin av trä som förr användes för att spinna kabelgarn till korta två-trådiga garn, faxis. Faxis voit bestod av ett klubblikt trästycke, excentriskt rörligt kring en tränagel och försett med en krok nära vridningscentrum. Tränageln hölls i handen och genom svängande rörelser med handleden sattes faxis vojt i rotation och tvinnade därvid det på kroken upphakade garnet. Ssl55.

Flaggduk (bunting) Ett speciellt ylletyg som lätt kan färgas och hålla färg och som därför är lämpligt att använda vid tillverkning av flaggor mm. Ssl55

Flätat tågvirke tillverkas i regel endast i klena dimensioner av hampa, lin eller bomull samt stundom av silke eller nylon. Flätningen gör att det ej har benägenhet att sno sig. Det användes som fiskelinor, flagglinor, klädstreck och gardinsnören samt till sjöss som logglinor. I vissa fall användes grövre flätat tågvirke såsom transmissionslinor. Fftt.

Fyrkantig platting (square sennit) Sjömansflätning med kvadratisk genomskärning som vanligen lägges med 8 garn men även av 12 eller 16. Fyrkantig platting användes förr som maskinpackning till kallvattenpumpar. Ssl55

Fyrslaget tågvirke (four stranded rope) Tågvirke bestående av fyra kardeler vanligen med en kalv i mitten. Fyrslaget tågvirke hårt slaget av häcklad, tjärad hampa användes förr till stående rigg och kallades då vanttross. Taljerepstross, särskilt då den användes till taljerep, var även fyrslagen. Ssl55

Förrund repslagarterm, tvinning av dukterna innan de slås ihop till en tross. Fftt.

G

Garn
1) de enkla delar varav ett tåg eller en lina består, se kabelgarn.
2) ett slags fisknät.
3) garn kan också vara ett självständigt, smäckert snöre såsom sjömansgarn, segelgarn , likgarn.

Gran, det av våra inhemska träslag som mest används till däck, åror m.m.

Gräs (coir) Fiber från kokosnötens trådiga ytterskal som användas för tillverkning av tågvirke, grästross. Ssl55

Grästross, göres av espartogräs eller av kokosfiber och är mycket lämplig till förhalningstross på grund av sin töjbarhet. Snl20.

Gucka se rackarkitt. Fem dl krita, en dl tjära, en dl rå linolja, en dl fårtalg.
Att användas vid träbåtsbyggnad för diverse utfyllnad vid sammanfogning.

Göling sjömansterm, en enkel hissanordning bestående av ett tåg löpande genom ett enskivigt fast block.

H

Halvsträngd repslagarterm, som anger att dukterna i en tross eller garnen i ett snöre är olika långa, så att något går rakare och de andra i spiral omkring detta.

Hampa (hemp) Utgöres av fibrerna från hampörten (canabis sativa), som är inhemsk i Persien men också odlas i andra länder. Hampa odlades fordom även i Sverige där odlingen återupptogs 1941. Hampberedningsverk finnas i Visby och Katrineholm. Hampa bereddes på ungefär på samma sätt som lin. Stjälkarna rötas och bråkas, varpå tågorna skräcktas och häcklas. Tross av ren häcklad hampa är starkare än allt annat  tågvirke, nylon undantaget, och användes till både stående och löpande rigg i segelfartyg. De fina tågorna äro tämligen ömtåliga för röta, varför allt tågvirke som användes till sjöss brukar tjäras. Tjärningen minskar styrkan på grund av att tjäran bränner, men den ökar hållbarheten genom att hindra röta. I Sverige användes mest tågvirke av inhemsk hampa, vilket säljes under följande kvalitetsbeteckningar:
S tågvirke av häcklad ren hamptåga
B tågvirke av bättre blångarn
C tågvirke av sämre kvalitet blånor      Ssl55 

Den svenska hampan är något grövre och mörkare än den utländska.
Den bästa hampan är den jugoslaviska, som väl häcklad ger den finaste av allt tågvirke, s.k. kuttergods                   Ssl55 

Handa – En så stor ”lock” av hampan, att den vid häcklingen lätt kan hanteras av repslagaren. Rr91

Harnesksnöre snört och polerat garn, som användes i vävstolar med jacquardmaskin för lyftning av solven. Fftt.

Harpojs, kokt och skummad samt med något svavel tillsatt fur- och grankåda, varmed man smörjer rundhult för att skydda den mot röta.

Hjärtgarn de garn som är i mitten av en dukt. Kallas även innergarn.

Hjärtsnöre eller kalv är ett garn eller en lina som utfylller centrum på fyrslaget tågvirke.
Kallas även kärnsnöre.   wr

Hundända de trassliga ändarna som bildas vid tillverkningen av ett tåg. Hundändan lämnas alltid kvar, och visar då att tåget har sin hela längd och ej är kapat. Fftt.

Huvud repslagarterm, ett verktyg som användes vid slagning av trossar. Huvudet är en grov träbit med längsgående spår för dukterna och försedd med en pinne som handtag. Fftt.

Hyssing (houseline) Grovt, tjärat snöre slaget av tre garn häcklad hampa. Hyssing används till mindre bänslar  och bättre sjömansarbeten samt inom segelmakeriet. Ssl55.   Eller Hysing. Snl20.

Häckling den procedur före spinningen som avser att avskilja de korta blånorna och samtidigt ordna de återstående längre tågorna parallellt för den efterföljande sträckningen. Fftt.

Häckling – Kamning av lin eller hampafibrer. Skävor och blånor fastnar i häckeln. Uc

Högerslaget tågvirke (left handed cordage) Tågvirke tillverkat så att den hopvridande rörelsen skett medsols, medurs. Detta ger ett tåg med vänstergängad spiral, därav den engelska namnet. Ssl55.

Högerslaget tågvirke = Z-slaget. Fftt.

I

Innergarn de garn i ett tåg som utfylla det inre av dukterna och som täckas av yttergarnen. Fftt.

J

Jacquardsnöre se Harnesksnöre. Fftt.

Jute (jute) utgöres av bastfiber från en storväxt indisk buske. Vid beredning av jute rötas de avhuggna grenarna i vatten, varefter basten skalas av. Jute är Indiens viktigaste exportvara och näst bomull världens viktigaste textilfiber. Jute har betydligt mindre styrka än hampa och manilla och används ej så mycket till tågvirke utan främst för tillverkning av mattor, säckväv (gunny), enklare snören mm. Ssl55.

K

Kabel Grovt, kabelslaget tågvirke, 3- eller 4- slaget, oftast av kokos 6"-25" omkrets, används för förtöjning, bogsering etc. Se  kabelslaget.Fftt.

Kabel (hawser) . Se tågvirke.

Kabelgarn (rope yarn) garn av olika fibrer, hampa, manilla eller sisal, halvfabrikat vid tillverkning av tågvirke. Kabelgarn är alltid vänstertvinnat (z-snodd) och av varierande grovlek beroende fibrernas kvalitet och det blivande tågvirkets grovlek. Kabelgarn spanns förr för hand men tillverkas numera i särskilda spinnmaskiner, som karda och sträcka ut fibern till tunna band och tvinna dessa. Ssl55.

Kabelgarn användes då tåget blivit kasserat till platting, faxis, sjömansgarn m.m. Innan man spinner sjömansgarn knopar man tillsammans kabelgarn med kabelgarnsknop och rullar upp dem på nystan. Snl20.

Kabelgarn enkelt garn av hampa, manilla eller annan fiber i regel Z-spunnet. För olika tågvirke varierar kabelgarnets dimension från 250 m/kg till 1000 m/kg. Fftt.

Kabelgarnsknop lägges på så sätt, att man delar ändarna av två garn mitt itu och sticker den ena grenen i den andra, tager den ena tampen ena vägen samt den andra tampen andra vägen och knopar en revknop som omsluter de stående parterna. Snl20.

Kabelgatt är ett rum ombord avsett för förvaring av tågvirke m.m.   wr

Kabellängd egentligen 1/10 av en nautisk mil. I Sverige 185,5 m.
I Frankrike 200 m. Holland 225 m. Snl20. I England 200 yard. Ssl55.

Kabellängd äldre repslagarterm, avseende standardlängden på en kabel = 100 famnar. Numera längdmått till sjöss = 0,1 nautisk mil = 185 meter. Fftt.

Kabelslaget kallas tågvirke där dukterna utgöres av trossar. Sådant tågvirke kan vara 3- eller 4-slaget. Parterna är slagna medsols = S-slagna, i motsats till trosslaget tågvirke där parterna är slagna motsols = Z-slaget. Fftt.

Kabelslaget tågvirke (cable laid, water laid, cordage) Tågvirke vid vars tillverkning fibern slagits fyra gånger, först som garn, sedan till kardel, därpå till tross och slutligen till kabel. Ssl55.

Kalfatra, dikta eller täta nåten (springorna) på träfartyg med drev och hälla beck över.

Kalv (core, heart ) en löst slagen, smäcker lina som ilägges i fyrslagen tross och i  stållinor. I kalven ilägges när tågvirket tillverkas vid svenska flottans repslagarverkstad ett blått märkesgarn, vid tillverkning inom engelska flottan ett rött. När kalv ej finnes lägges märkesgarnet i en av dukterna. Ssl55

Kalv garn eller lina som utfyller centrum på fyrslaget tågvirke. Kallas stundom även hjärtsnöre. Fftt.

Kardel (strand), del av en tross eller kabel. Kardel är tvinnad av många garn och tre kardeler  bilda en vanlig tross. De tre (fyra) trossar som ingår i en  kabel benämnas även kardel. Ssl55

Kardel detsamma som dukt, särskilt de trossar som ingår i och bildar en kabel.Fftt.

Kardning den procedur som avser att rensa, utkamma, parallellisera och bringa i bandform de korta fibrerna, blånorna, före den följande sträckningen och spinningen. Fftt.

Kastlina smidig lina av tjärad hampa, 1 1/2"-1 3/4" omkrets, försedd med sandpåse i ändan, brukad för att få förbindelse mellan fartyg och kaj. Fftt.

Katt, straffredskap i forna dagar bestående av en kort tågända med nio svansar vardera försedd med tre knopar. Snl20.

Katta, straffa med katt. Snl20.

Kaus, ring av trä eller metall varom man splitsar tåg. Snl20.

Kaus rund eller droppformig ring av metall med böjda kanter. Används som slitskydd (skoning) i splitsade öglor, skothorn på segel m.m. Fftt.

Kink korkskruvformad hopvridning av en tross, som hindrar den att löpa fritt genom block.
En kink kan uppkomma genom felaktigt handhavande eller genom för mycket efterrund vid trossens tillverkning. Kinkar avlägsnas genom att »slås ut», dvs. genom trossens upptvinning för hand. Fftt.

Klave = trossmått. Fftt.

Klockkläppstjärt, en kort stump av platting och knopar, som är fästad i klockkläppen, och varuti man håller, då man slår glas. Snl20.

Klot, ett rundsvarvat, genomborrat trädstycke, som fastbändslas vid stag och barduner, att leda löpande gods. Även kula till bom och gaffelrack. Snl20.

Kläda (to serve) ett tåg, omvira det med smärting och sjömansgarn för att skydda det mot skamfilning. Det tillgår sålunda: man tirar tåget först för att få underlaget jämnt, lägger därefter tjärade smärtingremsor hårt och slätt om detsamma i samma led som tiren går. Därefter sätter man klädkilan på tåget, virar sjömansgarnet, som hålles av en medhjälpare tre à fyra varv om kilan och tåget, låter garnet löpa efter skaftet på kilan och drejar denna runt ifrån sig, så att varven av garnet komma att ligga hårt och tätt intill varandra. Under tiden vilar tåget hårt mot den klädandes vänstra höft, och den som tager runt sjömansgarnet stöttar på andra sidan.

Klädd stropp lyftstropp av kabelgarn, insydd i presenningsduk. Fftt.

Klädkyla (serving mallet), ett cylindriskt, i längdriktningen  urskölpt trädstycke med handtag, som används för att linda sjömansgarn omkring ett tåg. Ssl55

Klädning med klädkyla.

Klädspån, en mindre klädkila med skaftet på sidan av skåran i stället för mitt emot. Används  till väders, då man lappar klädning. Snl20.

Knivbändsel, stycke lina eller platting för fällkniv. Snl20

Knop sjömansterm för knut, språkligt detsamma som knopp eller knapp. Ursprungligen var knopen en kula flätad av trossens dukter, men numera tecknar en knop en mängd skilda sätt att hopfästa två tåg eller garn. Fftt.

Knopar, stek & splits

Av Sven-Erik Andersson, mera känd som Pille Repmakar’n, är utan tvekan Sveriges största auktoritet på knopar och sjömaning och medlem av The International Guild of Knot Tyers. Han är innehavare av riggverkstaden i Råseglarhuset på Skeppsholmen i Stockholm och har sedan många år verkat som ledare på Sjöhistoriska museets kurser i sjömaning och makaramé.
Göran Romare är f.d. kommendörkapten med stort intresse för sjömaningsarbete. Han har under årens lopp översatt ett antal knopböcker till svenska och även givit ut egna böcker om segling. 

wr
 

Knyttels (knittles, nettles) små smäckra tågstumpar man erhåller genom att slå ihop garn från tågvirke. Knyttels används  bla som sejsningar och på klädgölingar för att knopa fast kläder som skola upphängas för torkning. Ssl55 

Knävring (toggle), en träpinne fäst vid en lina så att den gör tjänst som spänne eller knapp för att fästa linan vid annan lina eller segel, där motsvarande repögla finnes anbragt. Ssl55 

Kokosfiber, piasava, används  till kvastar och tågvirke. Snl20

Kokosgarn garn av kokosfiber. Kokosgarn är alltid spunnet för hand. Fftt.

Kolumnsnöre snört och polerat garn, som används  i linjeringsmaskiner. Fftt.

Kordel grovt bindgarn av hampblånor, vanligen brukat för omslagning av balgods.Fftt.

Kortslaget säges tågvirke vara när det är hårt tvinnat. Detta uppnås genom att ge dukterna mycket förrund vid tillverkningen. Kortslaget tågvirke blir hårdare och tål slitning bättre än långslaget, men blir ej så starkt. Fftt.

Kortsplits (Short splice), det enklaste sättet att splitsa ihop två trossar. Dessa slås upp 3-4 varv och sättes emot varandra, så att varje kardel tages över en och sedan under en kardel i den andra trossen.  3-4 instick med var kardel göras på var sida. Vid sista sticken tagas garn bort så att kardelerna bli tunnare och splitsen smalare åt ändarna. Ssl55 

Kryssbänsel (Flat seizing), bänsel av sjömansgarn, märling eller bänsellina lagd med 8-12 enkla varv omkring två parallellt gående tåg, stroppar e.d. och avslutad så att garnets ända stickes mellan tågen och kryssas två varv över bänseln samt besättes med ett halvslag eller en knop liknande en råbandsknop. Jfr Bänsel. Ssl55  

Kryssbänsel understa bänseln på ett vant, då detta är bänslat i kryss om jungfrun. Snl20.

Krysshult (kevel, cavil), ett avlångt T-format trä eller järnstycke med avrundade kanter som avses för beläggning av grövre tågvirke. Ssl55

Krysstagling äv. sydd tagling (palm and needle wipping), tagling som sys med segelnål och garn och kryssas över trossens tirar. Sedan erforderligt antal rundtörnar tagits inifrån och utefter, medsols mot slagningen, stickes garnet genom en kardel så att det kommer ut i tiren mellan två kardeler, det får därefter följa tiren inöver och stickes genom nästa kardel, varefter förfarandet upprepas tills man återkommer till första kryssningen, där garnet besättes med ett halvslag. Ssl55

Kut – Den hopvikta och med några utdragna fibrer ombundna dockan av häcklad hampa. Rr91

Kuttergods tågvirke av hög kvalitet av svagt tjärad och väl häcklad hampa. Kuttergods är det starkaste och dyrbaraste av alla förekommande tågvirkessorter. Det används huvudsakligen på yachter, varav namnet. Fftt.

Kveil västsvenska ock norska, tågrulle, ny sådan från fabriken men även kortare tåg uppringlat för hand. »Kveila ett tåg» är detsamma som att rulla upp det i ringlar. Fftt.

Kås äv.  kaus (timble), en rund eller hjärtformig konstruktion i regel av järn eller metall med  en djup skåra på utsidan för att mottaga ett öga av tågvirke eller wire. Ssl55

Kärnsnöre utfyller centrum av dukterna i stållinor av viss typ. Även det inlägg som motsvarar kalven i en fyrslagen tross. Fftt.

Köttfett brukar kocken uppsamla vid kokning och slå i en tunna. Det tillfaller på större fartyg honom själv, sedan styrmännen tagit sitt behov för smörjning av master och stänger, och folket lagt undan åt sig till brödpudding. Snl20.

L

Langslagen säges en stållina vara när både parterna (dukterna) och själva linan är slagna åt samma håll. Fftt.

Lappsalva (blacking), en blandning av två delar trätjära, en del koltjära och litet terpentin samt ev kimrök. Används till impregnering av stående hampa rigg. Ssl55

Lappsalva smörja riggen med tjära. Förr i världen användes därtill en blandning av talg, svavel, tjära, harts och kimrök, som kallades lappsalva. Snl20.

Ledtåg sjömansterm, tågvirke för förhalning av fartyg. Fftt.

Lik den tross som sys fast som förstärkning utefter kanterna på ett segel. Liktrossens dimensioner beror på seglets storlek. Den är en löst slagen 3-slagen tross av väl häcklad, tjärad hampa. Fftt.

Likgarn, tjockt segelgarn varmed man syr fast lik.Snl20.

Likgarn grövre seaming av finhäcklad hampa, vanligen 5- eller 6-trådig, som används  för att sy fast liket på ett segel. Fftt.

Likhandske, en stark segelhandske som används  vid likning. Snl20. (Roping Palm). Uc

Liknål, större segelnål som används  vid likning av segel. Snl20.

Likslaget lösslaget, 3-slaget tågvirke. Fftt.

Liktross, lätt spunnet tågvirke varmed segel likas. Snl20.

Lin (flax), Spånadsämne som bland annat används till segelduk, presenningsduk, garn och klenare tågvirke. Segelduk av lin är dyrare än duk av bomull, men används på grund av större hållbarhet i seglande handelsfartyg. Presenningsduk är vanligen impregnerad. Tågvirke av lin förekommer endast i klena dimensioner, flätade logglinor och dyligt eller som blångarn blandat med sämre kvalitet hampblånor , i sekunda tågvirke. Segelgarn och nåtningsgarn av hög kvalitet tillverkas av häcklat lin. Linblånor användas till packningar i  rör och maskinarbeten. Ssl55
(Linum usitatissimum).

Lina (line), vanligt tågvirke av klenare dimension, mindre än 2 tum i omkrets (16mm-lina). Lina som är tillverkad för särskilt ändamål får särskilt namn såsom: vevlingslina av tjärad hampa 1 ½ (12mm)till 1 ¾ (14mm), flagglina av otjärad hampa treslagen med 6 till 9 garn 1 till 1 ½, djuplodlina av tjärad hampa kabelslagen vanligen under 1 tum i omkrets. Dessa och olika garn, märling , hysing, och sjömansgarn benämnas på engelska small stuff, närmast smått virke. Ssl.

Lina kollektiv sjömansbenämning på klena trossar med under 1" omkrets.
Enstaka grövre trossar benämnes även linor, t.ex. fånglina.
Förr räknade man till lina under 2" omkrets. Fftt.

Lina är en kollektiv benämning på tågvirke och kan även kallas rep, streck och tåg.

Linkabelgarn repslagarterm, grovt, löst handspunnet garn av linblånor, använt för packningsändamål av rörmokare och maskinister. Fftt.

Linnesegel (flax canvas) används  förr såsom stormsegel emedan linneduk är stark och mera motståndskraftig. L ha emellertid kommit ur bruk, de äro mindre vindtäta och stå sämre än bomullsegel. Ssl55

Linolja, förekommer ombord rå eller kokt. Den råa oljan används  till smörjning av blanka träytor och den kokta till färgblandningar. Snl20

Litsa (1), fästa ett segel med en smäcker lina (litslina) genom litshålen runt en mast eller ett stag, eller naja dess litslik till de litsor, som äro lagda om den ena eller den andra. Litsa ifrån, snöra upp en litslina. Snl20.

Litsa (2), (pl. Litsor) ringar eller hankar av segt trä eller järn, som gripa om en mast eller stag för att hålla seglet fästat. Snl20.

Litslina fiske-